”Därför bör spelare offensiva spelare som Viktor Elm, Samuel Holmén, Pontus Wernbloom ges chansen att spela in sig ordentligt. Spelare som har det offensiva tänket i ryggmärgen och som fortfarande har den där riktiga hungern kvar. Och som älskar att fylla på i straffområdet.”
Albanien – Sverige 0-0
Sverige – Ungern 2-1
Sverige – Portugal 0-0
Portugal – Sverige 0-0
Sverige – Danmark 0-1
Sverige – Malta 4-0
En titt på resultaten i det pågående VM-kvalet visar att Sverige haft otroligt svårt att få hål på sina motståndare hittills. Om man bortser från matchen mot Malta har vi bara gjort två mål på fem matcher, varav dessa två mål kom i en och samma match.
Detta är förstås et välkänt faktum. Men varför har Sverige haft så förtvivlat svårt att få till det framåt?
Man brukar ju tala om att ett bra anfallsspel grundar sig i ett bra försvarsspel. Men det har ju fungerat klockrent, om man blundar för Mikael Nilssons fadäs mot Danmark.
Svaret tror jag ligger i att landslaget inte vågar satsa tillräckligt mycket framåt. Man litar allt för mycket till den individuella förmågan hos anfallare som Zlatan Ibrahimovic och Henrik Larsson.
Nyckeln finns på mittfältet.
För anfallsspelare av god klass finns det sannerligen i den svenska truppen, även utan Henke. Några av dessa befinner sig visserligen i början av sina karriärer, men studerar man klubbtillhörigheter så säger de en hel del om den kvalitet som ändå finns.
Jag menar, när hade landslaget senast anfallare i klubbar som Barcelona, Hamburg, Werder Bremen, PSV Eindhoven och Bolton?
Nej, problemet tror jag är landslagets rädsla för att släppa in mål bakåt. Något som med tanke på lagets oförmåga att göra mål leder till ett klassiskt moment 22.
Det gäller att bryta denna barriär och minnas den tid så spelare som Christian Wilhelmsson, Fredrik Ljungberg och Anders Svensson gav ordentligt med understöd till anfallarna. En tid så hela laget trodde på sin offensiva kraft och vågade släppa kontrollen.
Därför bör spelare offensiva spelare som Viktor Elm, Samuel Holmén, Pontus Wernbloom ges chansen att spela in sig ordentligt. Spelare som har det offensiva tänket i ryggmärgen och som fortfarande har den där riktiga hungern kvar. Och som älskar att fylla på i straffområdet.
Daniel Andersson och Christian Wilhelmsson ser allt mer ut som före detta landslagsmän och Tobias Linderoth är ett stort frågetecken efter alla skadebekymmer. Den ende som bara tycks bli bättre mer åren är Anders Svensson.
Mot Ungern vill jag se följande mittältare i den truppen; Anders Svensson, Kim Källström, Rasmus Elm, Viktor Elm, Samuel Holmén, Sebastian Larsson, Pontus Wernbloom och Emir Bajrami
Det är dags att förnya mittfältet på allvar.
Håller du med eller är du av en annan åsikt? Diskutera med hjälp av kommenterafunktionen nedan!
Är du inte Medlem – klicka är för att kunna kommentera
Skriven den 12 augusti, 2009
